Problemomra?det och syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur elever i skola?r 7 ? 9 placerade i en sa?rskild undervisningsgrupp upplever, ka?nner och vilka erfarenheter de har och har haft under sin grundskolega?ng. Deras erfarenheter analyseras i fo?rha?llande till olika skolrelaterade begrepp som: inkludering, delaktighet, normalitet och ?En skola fo?r alla? Vidare sa? go?rs en generell politisk diskussion o?ver tid om samha?llets syn pa? elever i behov utav sa?rskilt sto?d. Med underso?kningen hoppas jag kunna bidra kunskap om erfarenheter och perspektiv hos elever placerade i sa?rskild undervisningsgrupp, fo?r att go?ra en ba?ttre skolsituation mo?jlig. Den empiriska underso?kning genomfo?rdes med hja?lp av intervjuer av ett antal utvalda elever som har sin skolga?ng i en sa?rskild undervisningsgrupp I underso?kningen kom det fram att elever ibland upplever sig delaktiga i skolarbetet med den nuvarande gruppen, men att de a?ven ka?nner sig exkluderade i fo?rha?llande till deras hemskolor.

Syftet med arbete är att undersöka hur pedagoger i fem särskilda undervisningsgrupper arbetar med sina elevers återgångsprocess..

Denna studie syftar till att bringa klarhet i hur ungdomar som är placerade i särskildundervisningsgrupp upplever sin skolsituation. Intervjuer har genomförts med fem ungdomarsom läser på högstadiet i en särskild undervisningsgrupp i en mellanstor svensk stad.Intervjuerna har sedan analyserats med hjälp av fenomenologi. Jag haft som ambition attbeskriva ungdomarnas egna upplevelser av att ingå i särskild undervisningsgrupp och därföranser jag att fenomenologi kan bidra med en förståelse av respondenternas egna upplevelserav deras skolsituation. Att ingå i en särskild undervisningsgrupp kännetecknas av delsupplevelser av utanförskap och dels av upplevelser av gemenskap. Respondenternas utsagorkarakteriseras av ungdomarnas ambivalens inför det faktum att de befinner sig i en särskildundervisningsgrupp och detta tar sig uttryck genom att de upplever både en stark gemenskapinom gruppen och ett utanförskap gentemot övriga elever som inte befinner sig i dennaundervisningsform.

Syftet med denna studie är att skapa kunskap om elevers och lärares upplevelser och erfarenheter av att utforma undervisningen utifrån ett inkluderande perspektiv. Studien utgår ifrån en aktionsforskningsinsats som är gjord under en femveckorsperiod vårterminen 2015 tillsammans med fyra elever i årskurs nio med erfarenheter av undervisning i särskild undervisningsgrupp och en lärare. Aktionsforskningsinsatsen ?Ett förändrat arbetssätt i praktiken? handlade om att genom ett förändrat arbetssätt skapa möjligheter för dessa elever att deltaga i undervisningen i klassrummet.Metoden som används i studien är kvalitativa halvstrukturerade direkt intervjuer. Metoden valdes för att eleverna och lärarens upplevelser och erfarenheter skall kunna återges med en god detaljrikedom.

Bakgrund Personer med en psykisk funktionsneds?ttning och som bor p? boende med s?rskild service har l?gre energi, motivation och sj?lvf?rtroende ?n personer utan en psykisk funktionsneds?ttning. De har en l?gre delaktighet i sociala, fysiska och meningsfulla aktiviteter ?n ?vrig befolkning. St?dassistenter st?ttar personer med en psykisk funktionsneds?ttning i vardagliga aktiviteter som st?dning, handla mat, f?lja med p? l?karbes?k eller n?gon fritidsaktivitet.

Avsikten med detta arbete har varit att få ökad kunskap om hur åtta elever upplever sin skolsituation och vilka faktorer som bidrar till eller hindrar att deras upplevelse blir meningsfull. Undersökningen har också beskrivit elevernas självbild. Även elevernas upplevelse av att gå i stor grupp har lyfts fram. Genom att elevernas vårdnadshavare har gett sin syn på sina barns skolgång har det varit möjligt att undersöka om elevernas syn på tillvaron i skolan är samstämmig med vårdnadshavarnas..

The purpose with this essay is to explore how pupils in a special group of education experience how it feels to be part of this kind of group. Further I want to examine a special educationalist view of this kind of groups. To perform this essay I choose to interview four pupils and one special educationalist. Through the interviews I want to discover the pupils and the special educationalists thoughts and experience. The result has been compared with earlier research and the essay has its basis in different theories.

Det övergripande syftet med examensarbetet har varit att undersöka huruvida en skola med ett kompensatoriskt arbetssätt vad gäller den specialpedagogiska undervisningen är med om att konstruera, och möjligtvis upprätthålla, ett ?vi och dom? bland eleverna. Betoning har lagts på hur de elever som går i särskild undervisningsgrupp uppfattas av skolans övriga elever. Detta har skett utifrån följande frågeställningar: ? Hur beskriver skolans elever den särskilda undervisningsgruppen som fenomen? ? Hur ser de övriga eleverna på de elever som undervisas i särskild undervisnings-grupp? En kvalitativ forskningsansats antogs där kvalitativa intervjuer var metoden för insamlandet av det empiriska materialet.

This essay analyzes the doctrines of the revival preacher E.W. Kenyon (1867-1948), such as perfect health, faith and positive thinking. Two of his late works from 1941 and 1942 is analyzed and contextualized referring to the contemporary New Thought movement, Christian revival movements and religious pragmatism in America during the late 19th century continued into the 20th century. Kenyon?s anthropology, his soteriology and epistemology is showed to be pneumocentric in a way that can be compared with the New Thought movement, but also has connections to Christian revival theology and Christian mysticism.

Syftet med den här C-uppsatsen har varit att undersöka vilka omständigheter som kan leda till att starta en permanent särskild undervisningsgrupp vid en waldorfskola. Jag har också genomfört intervjuer med fem waldorflärare vid samma skola för att få deras syn på denna särskilda undervisningsgrupp. I denna waldorfskola är antalet elever i behov av särskilt stöd ökande. Därför behöver de resurser skolan förfogar över utvecklas.Jag har fokuserat på frågeställningar rörande på vilka grunder en waldorfskola startar en särskild undervisningsgrupp samt hur elever väljs ut till deltagande i denna grupp. Vidare hur skolans personal kan främja elevernas grupptillhörighet och trygghet i den särskilda undervisningsgruppen och samtidigt i den egentliga klassen.

I den här studien har vi undersökt hur elever beskriver sin skolsituation i särskilda undervisningsgrupper. Studien har genomförts som en enkätstudie där vi tagit upp frågeställningar kring trivsel, tillhörighet, anledning och lärande. Enkäten hade både slutna frågor med fasta svarsalternativ och öppna frågor där eleven skrev fritt. Analysen av enkäten har skett både kvalitativt och kvantitativt. Som teoretisk referensram har studien perspektiv på stigma och stämplingsteori.

Syfte: Studiens syfte har varit att ta del av fyra flickors livsberättelser om deras tid i en särskild undervisningsgrupp. Följande forskningsfrågor har fokuserats i undersökningen:o Vilka sociala och kunskapsmässiga konsekvenser har placeringen fått för dem efter ti-den i gruppen? o Vilka likheter respektive skillnader finns det i flickornas upplevelser av sin skoltid och tiden i den särskilda undervisningsgruppen?Teori:Studien använder sig av fenomenologiska livsvärldsberättelser som tolkats utifrån ett herme-neutiskt perspektiv. Metod: Fyra flickor som alla är minst 18 år har intervjuats med hjälp av halvstrukturerade livsvärlds-intervjuer. Resultat:Flickorna i undersökningen är alla nöjda med sin tid i den särskilda undervisningsgruppen.

AbstractThis thesis analyzes the Russian Foreign Policy Doctrine from a broad theoretical perspective, with the aim of describing and explaining the doctrine using a number of theoretical approaches. Russia's foreign policy has undergone substantial changes since Vladimir Putin became president in the year 2000, involving a radical shift in foreign policy objectives and thereby moving away from the more confrontational and distrusting policies which characterized the Boris Jeltsin regime. Putins doctrine, based on pragmatism and seeking partnership and collaboration with the West, can be described as a near revolutionary re-orientation of Russia's foreign policy guidelines, meaning a transformation of the country's self image which implies a rejection of great power status and a search for a new role in the international community.Our thesis has examined explanatory variables such as the domestic political situation in Russia, the contemporary international system and President Vladimir Putins system of beliefs in order to describe and explain the doctrine. Our results show that the doctrine is largely a product of Putins personality, values and beliefs, but also to a large extent a consequence of necessities, namely the poor Russian economy and the fact that the country no longer can withstand an all out conflict with the West involving an excessive arms race.Keywords: Vladimir Putin, pragmatism, realism, domestic politics, radical change..

Denna kvalitativa studie har undersökt hur elever med Aspergers syndrom upplever att det är att gå i en särskild undervisningsgrupp. Fyra tonåringar som samtliga har gått i en särskild undervisningsgrupp, för elever med Aspergers syndrom, under sin grundskoletid intervjuades.Syftet med studien är att öka förståelsen för elevernas upplevelser. Intervjuerna var öppna och eleverna fick fritt berätta om sina upplevelser från skoltiden. Analysen av intervjumaterialet resulterade i fyra teman: Skolarbetet, kompisar och relationer, diagnos och självbild samt val av skolverksamhet. Eleverna berättade om både positiva och negativa upplevelser som de haft under sin skoltid.

Syftet med denna uppsats var att, genom jämförelse, få fördjupade och praktisktanvändbara kunskaper om lämpligt bemötande av elever, med koncentrations- och motivationssvårigheter, i observationsklassen under 1960- och 1970-talet och i Hemklassen under 2000- talet. Jag tittar närmare på hur bemötande beskrivs i forskning, i läroplanerna Lgr69 och Lpo94 samt hur lärare beskriver sitt bemötande av elever av elever med koncentrations- och motivationssvårigheter. För att ta del av lärarna sbeskrivningar och tankar har jag, genom att använda mig av en ostrukturerad intervjuteknik, intervjuat två observationsklasslärare och två lärare som arbetar i Hemklassen. Resultaten tyder på likheter mellan gårdagens och dagens bemötande av elever i särskild undervisningsgrupp. En i mitt tycke betydande skillnad som framkommit är de båda läroplanernas syn på den särskilda undervisningsgruppens syfte..